Förlåt till er alla

Förlåt till er alla

Till er jag någon gång sårat eller varit taskig mot. När man börjar se saker klarare, ser man där man skulle bitit sig i tungan. Inget går ju att ta tillbaka men jag kan be om ursäkt så här i efterhand. Orden hoppar bara ut ur munnen utan att ha gått genom filtret i hjärnan. Såna här saker kan äta upp min inifrån och hålla mig vaken om nätterna.

Bli älskad

Alla därute vill bli omtyckta och älskade. Även jag men ibland kan jag känna att jag kämpat för hårt. Jag vill bara väl och jag försöker till mina sista krafter. Ibland lönar det sig, ibland inte. Likadant är det med vänner. Jag försöker så hårt men på något vänster skrämmer jag bort människor i min närhet. Jakten på närhet håller på att kväva mig. Att känna sig osynlig är bland det värsta känslorna jag vet. Jag gör det allt för ofta, jag passar helt enkelt in någonstans. När jag tänker på det stockas det i halsen och bokstäverna flyter ihop till en dimmig röra. Jag vill bara bli älskad! Jag vill bara få känna mig mindre ensam! Jag vill bara få slippa gråta!

Kram S

Kommentera gärna