Havet är djupt, nere på botten där är det toppen

Havet är djupt, nere på botten där är det toppen.

Anledningen till att jag skrev den låtraden från, är att jag har pusslat hav och fiskar med en av personalen. Hela pusslandet satt hon och sjöng den låten. Så, så fort jag ser henne komma igenom korridoren, dyker den upp i mitt huvud. Lite ironiskt eftersom jag befinner mig på botten, här är det verkligen inte toppen.

Vaknade med en sjuhelsikes ångest, ångest from hell. Vet inte om jag ska skrika, gråta eller kräkas. Jag vill dunka mitt huvud hårt i väggen. Då blir min smärta synlig och väldigt fysisk.

En av dom bästa här på Piva jobbar idag. Hon har stenkoll på mig så att försöka ta mitt liv idag, är stört omöjligt. Hon hinner alltid in när jag är mitt uppe i det. Jag kommer inte skriva om mitt tillvägagångssätt.

Många nära och kära har kommenterat och varit arga, över att jag får möjligheten att försöka. Till personalens försvar är att man som suicidal patient blir bra på att smyga. Man förbereder mellan tillsynerna, lite i taget.

Jag letar efter brister i rutinerna. Inväntar den jag vet är sämre på att hålla tillsynstiderna. Kalla det smart eller manipulativt, men det är så det fungerar här inne.

Igår var jag fly förbannad över att jag ska behöva må så här. Idag får jag helt enkelt ”gilla läget” att det är så här just nu. Blä vilket bullshit jag skrev nu, på pappret ser den tanken kanon ut.

Väldigt många påminner mig om alla nära och kära jag har. Ibland gör det in, ibland ger det mig otroliga skamkänslor och ännu mera självhat. Jag borde inte må så här, jag har ju allt.

Min dödslängtan är lika stark som när jag lades in, skillnaden är att jag har korta stunder jag inte tänker på det.

Tack tack tack

Tack för alla kommentarer jag får, jag svarar på alla men ha tålamod 🙂

17 thoughts on “Havet är djupt, nere på botten där är det toppen”

  1. Efter allt som alla skrivit försöker du ändå ta ditt liv. Finns det någon mening med vad vi skriver? Önskar dig ljusa tankar. ☀️ Kram

    1. Självmords tankar och handlingar fungerar inte riktigt så. Jag läser det ni skriver och blir tacksam. Däremot fungerar det inte så att fina kommentarer får mig att vilja leva.

    2. Kia, en snäll kommentar kan ju inte fixa någons självmående bara sådär. Tänk på att inte skamma någon som mår dåligt.

  2. Blir så ledsen när jag läser dina inlägg att du ska behöva må så dåligt. Hoppas att det kommer bli bättre för dig.

  3. Hej fina du, det gör ont att läsa att du mår så fruktansvärt dåligt. Jag, precis som ett par andra här, hittade lustigt nog dig genom en kommentar på Isabella Löwengrips blogg för bara några dagar sedan. Det var på grund av att någon skrivit en väldigt elak kommentar till det du skrev till Isabella som gjorde att jag klickade in mig på din blogg.

    Du skriver så otroligt gripande och uttrycker dig väldigt bra i ord. Jag är själv diagnoserad som Manodepressiv (eller bipolär som det nuförtiden så fint heter) sedan halva mitt liv tillbaka, sen jag var 17 år. I mina mörkaste perioder kan jag känna igen mig i en del av det du skriver.

    Jag har inte läst så många av dina inlägg än men jag får känslan av att du har enorma krav på dig själv. Och just det här med att alltid vara på topp är något jag själv också ibland tycker att jag borde kunna vara, precis som ”alla andra”. Men sen tror jag faktiskt att det är få personer som på riktigt känner sig så jämt. Självklart har vi och personer med liknande diagnoser det så enormt mycket svårare. Samtidigt har jag landat i att det är OK att inte alltid vara på topp och jag har alltid fått stor förståelse för det när jag berättat det för vänner. Dock skulle jag aldrig klara mig utan mina mediciner, två olika som jag tar varje morgon och kväll. Men det är något som jag har accepterat, allt som kan hjälpa att förbättra lite är bra.

    Tillbaka till Isabella så läser även jag hennes blogg ibland och kan imponeras av henne men inser att jag aldrig skulle kunna leva i hennes tempo även om jag skulle vilja. Och det är OK. Alla är vi olika med olika förutsättningar.

    Det blev en väldigt lång kommentar det här men jag vill egentligen bara visa att jag bryr mig och säga att du inte är ensam. Att jag hejar på dig. Att du verkar vara en fantastiskt fin människa som vill alla väl. Jag vet att en dag i mörker kan kännas enormt lång utan något som helst ljus i sikte. Jag vet inte hur länge du har haft det såhär men snälla GE INTE UPP! Var stolt över dig själv för varje dag du klarar att överleva. Försök se om du kan se några små små ljusglimtar ibland, även om de är ovanliga och svaga. Skriv ner alla på ett papper, även om det är pyttesmå saker och det känns meningslöst. Kanske kan det hjälpa, om än ytterst lite, att efter en tid titta tillbaka på det och få en liten positiv känsla.
    Jag önskar dig en så bra dag som det nu bara går och jag hejar på dig.
    Stor kram <3

      1. Så du vill inte leva detta livet du har utan tror att det blir bättre i nästa? Varför lägger du ut allt detta offentligt, mår du bättre av det? Jag förstår inte att du inte får bättre hjälp.

  4. Tycker verkligen du är så cool och skriver så ljupt och talande precis hur du mår. Dert är inte så lätt att förstå din ångest men jag känner det så beklagligt att du inte ska finna den ro i din kropp. Vi männsikor är olika men ändå så lika, men vi kan ju inte känna där långt in i hjärtat hur en annan människa verkligen mår. Hoppas innerligt att någon där i personalen kan vända den svarta saken till det vita och ljusa. Har du inga önskningar med livet, något som kan ge dig styrka som behövs just nu. Verkar som du har bra vård nu har jag inte läst din blogg förrän nu.Men jag hoppas du ska bli pigg och gå ut genom den dörren och börja ett liv utanför, se våren, se blommorna, höra fågelsången känna värmen som snart hoppas jag ska komma.
    Önskar dgi en fin fredag och Kram/MH Österlen

  5. Fast där gör vårdpersonalen lite fel, det är inte meningen att du ska veta när tillsynen sker, just för att du inte ska hinna förbereda ”mellan tiderna”. Säg att du har tillsyn 15:e minut, då ska de inte komma in prick var 15:e minut, för då lär du dig som patient mönstret.
    Är vad jag lärt mig nu som student iaf.

    /gammal räv inom psyk (som patient)

  6. Kikar bara in här en snabbis för att säga Hej! 😊
    ” Som din dag, så skall din kraft och vara.”
    Ur en av mina favoritpsalmer Blott en dag.
    Vilken tur att vi inte behöver leva flera dagar eller timmar samtidigt. Utan lita på att vi får kraften för varje stund, ett andetag i taget.
    Kram.

Kommentera gärna